Gustaf Larsson (1893-1985) räknas som Gotlands "nationalskald". Han fick ett femtontal diktsamlingar publicerade, han lämnade efter sig drygt 2000 fotografier och ett flertal hembygdsskildringar. Välkommen in och upptäck Gustaf Larsson!

Vi börjar med ett smakprov, Gustafs första publicerade dikt från 1917:

Höstvind i "Länning"
Det susar en höstlig vind
kring lutande bodar i hemstrandens länning,
det susar en höstlig vind,
så fuktig och kall är dess känning.
Bland rifna maskor i fiskarens nät,
skall jag söka och finna dess fjät.

Det drar en flock inåt land,
-det är en flock utaf svärta och ejder-
sin färd emot buktig strand,
öfver höstkallt vatten den leder.
Så far med flyende fågelflock
min tanke med höstvinden ock...

Men, tänkte min tanke dock,
den glammande ungdomsskara,
-likt flyende fågelflock-
hvi flydde du strandstigen ock,
när stormmoln för höstvindar fara.
När sommarn ej mer
med värme såg ner,
hvarför skrämde då nordstormen er?

Men känns det så kallt i mitt bröst
i mitt sinnes upprörda bränning,
så kallt i den kyliga höst-
i min stormiga Hammarstrands länning
vill jag lyssna till höstvindens sorgsång ändå
medan vågorna komma och gå.